V 41......

Jahopp, då har då vecka 41 börjat, 1 dag över tiden och ingen bebbe på G.;) 
Just nu känns det som om tiden står still!;) Både Janne och jag är lite "rompryckta" på ren östgötska.:) Vi känner oss nog båda lite konstiga i kroppen, mycket känslor, tankar och funderingar som snurrar runt. Värst är det förmodligen hos mig när hjärnspökena från tidigare i graviditeten av någon anledning letat sig tillbaka. Men jag vet att mannen i mitt liv också tycker att det lite jobbigt nu.;)
Det är svårt att beskriva känsla i kroppen, allt känns liksom så overkligt på nått sätt. Jag vågar inte tro på att det är sant förräns bebbe ligger på mitt bröst.;) Har 9 månader verkligen redan gått??? Är det så?? Ja, overkligt är bara förnamnet!:)
Idag har det faktiskt blivit en tur till FL på morgonkvisten. Oroliga mamman vaknade tiiiidigt och kände inte av bebbe, så efter ca 2 timmars provande av olika "vakna bebis-metoder" orkade jag inte längre utan ringde FL. Var bara att komma sa en helt fantastiskt lugn BM i telefonen.
Väckte mannnen i mitt liv ca 06,45, som trots att han bara sovit ca 4 timmar, var relativt pigg.;) Nu får det nog vara slut med sena spelnätter.....;) Både han och jag behöver vår nattvila. (Just därför sitter jag här vid datorn kl 00.31 och skriver ett blogginlägg.....)
Allt gick bra på FL, CTG-kurvan på bebbes hjärtslag var jättebra, läkaren gjorde ett UL och det var även det jättebra.
Kan säga det att vi hann inte mer än in i undersökningsrummet så började Knapp♥ att stöka runt i magen.:)
Brukar vara så sa BM, man kommer till FL och blir omhändertagen, så blir man lugn och då känns bebis igen.:)
Helt undebart var det ialf att allt var ok, oroliga mamman kan vara lugn en stund.;)
Framåt 10-tiden var vi redo att fara hemåt i snöstormen.
 
Väl hemma blev det lite mat, lite filmtittande och vila. Vi var ganska så slitna....;)
 
Tyvärr mådde jag inte så bra, var väl all nervositet och spänningar, så jag dumpade (åt några godsibitar så jag får väl skylla mig själv.....) fick hjärtklappning, illamående och svettningar.:( Inget vidare allas!
Lyckades ialf vila en stund, men somnade dock inte.
Janne däckde däremot totalt och sov från ca kl ett till fem.:) Skönt för honom!
 
Kvällen har passerat i lugnets tecken, Knapp har bökat runt så jag är relativt lugn på den fronten.
Däremot verkar det absolut inte vara någon FL på gång, så vi får väl bida vår tid lite till.;)
 
Komsi, komsi nu lilla Knapp♥!
 

Gissningsleken!

Hepp, ingen bebbe än!:D
Inte känt något speciellt efter hinnsvepningen igår, kanske lite mer mensvärksliknande smärtor än jag känt tidigare, men annars ingenting. Men 48 timmar har inte gått ännu, så vi får väl se tills imorgon.:)
 
Bad om lite gissningar gällande Knappens♥ ankomst i ett tidigare inlägg, och mina trognaste "kommenterare" har lämnat sina förslag!:) Ska bli spännande och se om någon av er har rätt!;)
 
C gissade - 9/2
Mamma gissade - 14/2
Cilla gissade - 13/2
Anna gissade - 10/2
 
Nya gissnigar har tillkommit!:)
 
Jessica gissar - 14/2
Marcus gissar - 15/2
Niclas gissar - 12/2
 
Sen har vi då naturligtvis C`s sambo som alltid ska vara värst och gissade midsommarafton, men kunde sträcka sig till 1/3!!!:D Han är då för rolig!!:D
 
Nu är det bara att vänta och se vem som kommer närmst!:)

Läkarbesök med ny upplevelse!

Idag var det dags för en tur till BM-mottagningen igen, denna gång för ett besök hos läkaren.
Var allt lite nervös för det här besöket men samtidigt längtat efter det. Vad kommer hon att säga? Vad kommer hon att göra? Kommer hon lyssna på mig?
Ja, tankarna har varit många kan jag lova.
Jag hade inte behövt oroa mig alls, för besöket var toppen!:)
Hon lyssnade verkligen på mig och förstod mig. Förklarade hur jobbigt det är med oron och panikångesten som kommer när jag inte känner av min lilla Knapp som jag vill. Berättade att jag haft två relativt jobbiga kvällar och nätter nu och hur mycket det tär på mig.
Helst av allt skulle jag naturligtvis vilja bli igångsatt, men det rekommenderade hon inte. Igångsättning kan bli en lång och ganska plågsam och påfrestande process så i dagsläget var det inte aktuellt. Och visst, jag förstår det, det bästa är självklart att kroppen sköter det hela själv, det mest naturliga givetvis.
Dock kunde hon hjälpa mig lite på traven genom att göra en sk hinnsvepning. Går inte in närmare här i bloggen på vad det är, Googla på det ni som är intresserade.;)
Var en väldigt spännande och ny upplevelse kan jag lova.;) Fick beröm av läkaren för att jag var så tålig.:) Men det är ju lite så jag är, ganska så tuff och framåt när det gäller sådana här saker och det är jag väldigt tacksam för. När det gäller andra saker är jag nog inte lika kaxig.;)
Anyway, det som denna hinnsvepning ska göra är att få igång förlossningen och jag hoppas och håller både tummar och tår för att den ska hjälpa mig på traven.:) Vi får väl se hur det artar sig, inom 48 timmar vet vi om det funkat eller ej.:)
Skulle det vara så att FL inte startat tills på måndag så ska min BM göra om samma procedur en gång till, men jag hoppas att jag slipper det.;)
Läkaren tog även ett ultraljud idag, mätte fostervattenmängden och kollade igenom bebis. Allt var som det skulle och såg jättebra ut. Har inte bebis kommit när jag går in i vecka 41, dvs i slutet av nästa vecka, ska jag få göra ett UL till, vilket känns skönt.
Jag tror nog att läkaren gillar mig och känner med mig, för hon sa att så här mycket "grejer" brukar hon inte bevilja.:) Glad och tacksam för allt hon gjort för mig under hela min graviditet. Ett stort fång rosor till henne!:)

Efter läkarbesöket tittade jag in en snabbis hos kuratorn som ville veta hur mitt läkarbesök gått.
Vi kom överens om att jag skulle försöka att vila så mycket jag kan när jag känner mig bra och lugn, och försöka bryta mina ångestattacker med saker att göra, kanske slå på tv:n eller datorn, läsa eller bara göra något som får mig på andra tankar. Ska verkligen försöka med det, för varken bebis eller jag mår bra av att må dåligt.
Sen är det ju bara att ringa FL om jag är orolig, vilket både läkaren och kuratorn påpekade, man är alltid välkommen där.
Känns tryggt att veta.

Kände mig relativt tillfreds när jag knallade ifrån mottagningen. Lite upprymd över allt som hänt, lite spänd inför vad som kanske komma skall.:)

Min oro kommer inte att försvinna som genom ett trollslag, men kanske kan jag hantera den bättre? Jag hoppas det.:)

Eftermiddagen tillbringade jag hos svärmor och svärfar tillsammans med Cilla, charmttollet Charlie, Lollo och Eva.
En toppen eftermiddag som vanligt och det gör mig så gott!

Nu ska jag bara försöka att koppla av, vila, fylla på med positiv energi och önska mig bara det allra bästa.:)
Snart kommer vår älskade lilla Knapp till oss och en ny underbar tid väntar.❤
Åh, vad vi längtar efter dig älskade lilla barn!❤❤❤❤