Maria kort och gott

Dagarna som passerat sedan senaste bloggen har varit fyllda av upplevelser, det flesta underbara, fantastiska och njutningsfulla, men det har tyvärr även nästlat sig in en katt bland hermlinerna......

 

Torsdagsförmiddagen bjöd på en härlig, skön och blöt upplevelse, nämligen vattengympa på sjukhuset för gravida med bäcken/foglossnings-problem.

Var så skönt att krypa ner i det varma vattnet och bara vara lätt!:) Gympan var alldeles lagom, jag fick inte ont av några rörelser utan jag kunde njuta och bara ha det gott. Var helt klart toppen!

Torsdagseftermiddagen däremot, var inte lika angenäm! Under dagen fick jag så fasligt ont i  magen, inte bebismagen utan vanliga magen. Det kramapde till och från hela dagen. Det var inte så ont att jag inte stod ut, men det var hemskt jobbigt! Hade det inte varit för det lilla livet i magen hade jag nog troligtvis bara "ridit ut" värken för det är värk som jag känt av tidigare, men tack vare det lilla hjärtat fick det bli en tur till akuten vid 17,30 tiden i torsdagskväll.

Fem timmar senare, efter grundlig genomgång av både kirurg och AT-läkare, diverse provtagning och även kolla av den lilla på gyn, fick jag åka hem. Inte mycket klokare, men relativt smärtfri och lugn i själen efter att fått sett bebbens hjärta slå så fint.

Det smärtan troligtvis beror på, och det är nu mina egan spekulationer och teorier, är att livmodern nu växer och expanderar så mycket och därmed trycker upp på mag/tarm-paketet och gör så att det inte ligger optimalt.  Detta kan ju tyvärr leda till tarmvred tack vare de hålrum som finns i min magen efter open, men kirurgen på akuten trodde inte jag behövde oroa mig speciellt mycket för det eftersom jag är sk slitssydd efter min GBP-op, dvs man har sytt igen de hålrum som bildas i buken. Jag kanske inte ska förlita mig allt för mycket på dessa slitsar, jag kan säkert få vred ändå, så får jag väldigt ont så måste jag ju åka in igen.

Kirurgen hade gärna velat röntga magen, men eftersom det ligger en liten Knapp och jäser där inne så är det inte optimalt att röntga, så det fick vara den här gången sa hon.

Nu har jag haft lite små ont till och från under helgen, varit mycket gasbildning så att säga ;), men det har hela tiden gått över efter en stund. Kanske är något jag kommer att få leva med resten av graviditeten, vad vet jag. Ja, ja, huvudsaken är att Knappen mår bra!♥

 

Påtal om Knappen ja!:) I fredags var det ÄNTLIGEN dags för UL igen. Hade ju visserligen tjuvkikat på bebben redan i torsdags på gyn, men det var ju bara en snabbis.;)

Det lilla livet mådde så bra så bra.♥ Allt var som det skulle och såg så bra ut, växt så fint så fint, tom lite mer än vad det var beräknat, så kanske blir det ändrat BF framöver.

Dessvärre var Knappen inte speciellt medgörlig vad det gällde bilder den här gången och BM hade allt sjå i världen för att få till det så hon kunde se och mäta allt hon behövde.:) Först låg bebben som en fällkniv och vägrade räta ut sig, och sen när den väl rörde på sig kröp den ner med huvudet långt ner mot ljumsken.:) Fnissade lite åt BM när hon pratade med bebbe och styrde med dopplern på min mage för att få den lilla att flytta på sig!:) Efter lite styr och ställ fick hon ialf mäta allt hon behövde och vi fick en fin bild på vårat hjärta.♥

En fantastisk upplevelse att får se det lilla livet!! Blir varm i själ, hjärta och kropp!♥