De senaste 3 veckorna som passerat har varit hemskt jobbiga!:( Hormonerna (vi kan ju skylla på dem....) härjar runt i kroppen med full kraft. Tankar, funderingar och hjärnspöken stora som höghus har fått ta överhand och det är såååå jädrans jobbigt!:( Har kännt mig riktigt risig faktiskt. Kroppsligt har det konstigt nog varit helt ok, och det är ju positivt!:) Men det är ju så att hjärna bara kan koncentrera sig på en smärta i taget, så det kanske beror på det.;)
Men visst har det funnits bra dagar, riktigt bra dagar, mellan varven, så allt har inte varit trist och jobbigt.:)
När jag känner mig så här hängig och deppig så får jag samtidigt dåligt samvete över att jag känner så som jag gör. Man vill bara känna lycka, glädje och eufori över det som komma skall och att vara gravid, inte vill man gå och vara ledsen och deppig! Vad jag har förstått så är jag, tack o lov, inte ensam över att känna mig så här. Är relativt vanligt, men ack så jobbigt!:(
Nu känns det dock som att det håller på att vända, jag får mer och mer kontroll över mina förlöpta tankar, och det är skönt.
I grund och botten handlar nog det hela om rädslor av olika slag. Rädslan över att nått ska gå galet med Knapp♥, är det verkligen meningen att vi ska få detta fantastiska under till oss, rädsla över vad som händer sen, efter förlossningen, rädsla över vad som kommer att hända i vår parrelation osv, osv Listan kan göras hur lång som helst!;).
Ordet RÄDD är så stort och skrämmande, det bästa är att försöka att minimera det, göra det så litet som möjligt, liksom bena upp det, r ä d d........då är det inte lika skrämmande längre.
Det tär även på kroppen, både fysiskt och psykiskt att gå hemma och vara sjukskriven. Ensamt och trist!;) Min stackars man blir smsbombad under dagarna, allt för att ha nått att göra!:) Inte lätt för honom heller just nu!;)
Har som tur är en del inplanerat i kalendern och kroppen verkar ju vara med på noterna för det mesta nu, så det som är inbokat kommer att bli av känns det som.:) Härligt!:)
Nog om tråkigheter nu!:) Kände dock att jag behövde skriva av mig och rensa mitt överhettade och överfulla hjärnkontor lite!;)
Ja ni, tiden går och jag blir allt mer otålig!!:) Vecka 30 nu.......:)
73 dagar kvar och det känns som en hel evighet!!:)
Har dock koll på läget här hemma, vilket känns skönt!
För ett par helger sedan införskaffades barnvagnen!:) Tack för den älskade mor och far!♥
Samma helg inköptes även skötbord, badbalja och lite annat smått och gott! Tack för det kära svärmor och svärfar!♥ Vi blir så bortskämda av er alla!!♥
Här har vi vrålåket som är sååååå fin!!
Fick en barnstol till bilen av bästa Cilla och Christoffer.♥ Tack så jättejätte mycket för den!! Både Janne och jag är så tacksamma!!
Känns skönt att ha de flesta inköpen klara.
Det som saknas nu är en byrå till Knappens alla kläder, en babysitter, en spelmobil till vagga/spjälsäng och ett babygym:)
Har sett ett så himlans fint babygym på Babyproffsen. Kostar multum, men det blir nog banne mig ett sådant!:) Finns begagnande på Blocket att få tag på, men det känns sådär.
Här är det ialf!:) (obs, lånad bild från nätet!!)
Våran lilla Knapp växer och frodas och jag med den!:D Magen expanderar från den ena dagen till den andra känns det som!
Det är fortfarande väldigt mycket liv och rörelse i magen, det sparkas, boxas och rullas!:) Än så länge finns det plats för dessa gymnastiska övningar, men snart blir det trångt.:)
Är så underbart och fantastiskt att känna all denna aktivitet! Kan inte riktigt fatta att det är en lite bebis där inne som väger ca 1,6 kg och är ca 41 cm långt!:)
Den 14/12 ska vi på TUL (tillväxtultra) och kolla så att Knappen växer som den ska. BM mäter visserligen SF-måttet varje gång jag är där och har koll på tillväxten på det sättet, men att få gå på ett extra UL och se det lilla livet är inte helt fel.♥
Snart min älskade lilla Knapp är du hos oss!!♥♥
Skönt att allt går mot det bättre. I helgen ska vi ha det bra och njuta av trevligt sällskap. <3
skriven